Ännu är det övervägande grönt i naturen, men sedan länge har enstaka gula löv singlat till marken. För tidigt, har jag tänkt, de kunde väl få fortsätta leva på trädet ett tag till? På liknande sätt är det med oss människor. En del får sluta för tidigt.

För en tid sedan dog vår vän och broder i Trosalundskyrkan, Ragnar Persson, efter en tids sjukdom. Det var ett sådant dödsfall där man tycker det kom alldeles för tidigt. Ragnar har arbetat mycket för människor som behöver hjälp för att hitta sin plats i samhället, inte minst genom våra språkcaféer, men också på många andra sätt som inte är lika synliga, men oerhört viktiga för dem som fått del av hans stöd. Han drog också ett tungt lass när vi förra året installerade bergvärme i kyrkan.

Det är en stor förlust för församlingen nu när Ragnar lämnat oss, men givetvis ännu större för hans familj, som vi nu får omsluta i förbön. Vi kan dock finna tröst i episteltexten för denna söndag, som är hämtad från Paulus brev till Filippi:

Jag väntar och hoppas att jag aldrig skall stå där med skam, utan att jag nu som alltid öppet skall våga lovprisa Kristus med min kropp, vare sig den skall leva eller dö. Ty för mig är livet Kristus och döden en vinning – såvida inte ett fortsatt liv här på jorden ger mig en vinst genom mitt arbete, för då vet jag inte vad jag skall välja. Jag slits åt båda hållen: jag längtar efter att bryta upp och vara hos Kristus, det vore ju det allra bästa. Men för er skull är det viktigare att jag lever kvar här, det är jag övertygad om, och jag vet att jag kommer att bli kvar och stanna hos er alla för att hjälpa er till framsteg och glädje i tron. Och genom mig, genom att jag kommer till er igen, skall ni bli allt stoltare över att tillhöra Kristus Jesus.

Filipperbrevet 1:20-26

Paulus ville stanna kvar här på jorden för alla sina vänners och för arbetets skull. Samtidigt visste han att det eviga livet efter jordelivet är så mycket bättre. Ragnar ville helt säkert leva kvar här och fortsätta verka för sin familj, församlingen och andra människor. Samtidigt vet vi att det eviga livet han nu får smaka är något oändligt mycket större. Han har det bra, även om vi sörjer.

Vi andra får fortsätta vår vandring en tid till. I morgon, lördag 26/9 har vi en pilgrimsvandring i rent fysisk bemärkelse, där en av stationerna nog kommer att beröra döden och livet, när vi vandrar över ett gammalt gravfält. Du är välkommen med! Anmäl dig gärna till mig (tobbe.alesand@gmail.com, 0733-727570) eller till Simone Allertz, diakon i Trosa församling (0156–529 23). Vi möts vid Bråfalls såg klockan 9.30 och räknar med att vara tillbaka vid Bråfall runt 16.30. Mer info hittar du vid förra veckans tankar.

På söndag har vi gudstjänst i Trosalundskyrkan 11.00. Man kan även delta via Zoom på denna länk. Vi har satt rubriken Gudstjänst för nybörjare, och vi kommer att tala om varför vi firar gudstjänst så som vi gör, och varför gudstjänstlokalen ser ut som den gör. Enkelt är ett ledord i vår planering.

Varma hälsningar
Tobbe