Jag hade svårt att hinna skriva något på bloggen inför idag, så jag tog en titt i mitt lektionarium.

Ett lektionarium är i princip en bibelläsningsplan. Kyrkoårets texter är en form av lektionarium, även om man nog mer tänker en daglig plan med texter som hänger ihop dag efter dag. Jag brukar använda det lektionarie som Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka-Säby (EKiBS) följer. Det går att hämta som månadsvis pdf eller följa dagligen på nätet.

EKiBS lektionarie innehåller normalt tre texter per dag, en från Gamla testamentet, en från evangelierna samt ytterligare en från Nya testamentet (epistel). Oftast följer man samma bibelbok under några veckor. På söndagarna avbryts följden och man läser kyrkoårets texter istället. På så sätt läser man igenom Nya testamentet på ett år och Gamla testamentet på tre år. Psaltaren ingår inte eftersom lektionariet är tänkt att användas i kombination med tideböner, där man läser igenom Psaltarens texter på fyra veckor.

Dagens evangelietext är hämtad från Markus:

Och han sade till dem: »Inte tas lampan fram för att ställas under sädesmåttet eller under bänken. Den sätts på hållaren. Det finns ingenting dolt som inte skall dras fram och ingenting undangömt som inte skall komma till synes. Hör, du som har öron att höra med.«

Och han sade till dem: »Ge akt på det ni hör. Med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er, och ännu mer skall ni få. Ty den som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.«

Mark 4:21-25 (Bibel 2000)

Här finns en viktig princip, att inte mäta med dubbla måttstockar. Om jag ställer höga krav på andra så måste jag vara beredd på att själv bli bedömd på samma sätt. Man blir ofta påmind om det, inte minst inom politiken. När motståndaren gör något tveksamt så ställer man väldigt stränga krav. När någon av ens egna gör samma sak så har man lätt att förlåta. Och det är ju lätt för mig att peka finger åt politiker och påtala hur de mäter med olika mått, men hur gör jag själv?

/Tobbe