Sista helgen innan vi får lite större möjligheter att mötas till gudstjänst. Har det något med treenigheten att göra?

Denna helg är det heliga trefaldighets dag. Nu är vi inne på kyrkiskan igen. Heliga trefaldighet, det är detsamma som Treenigheten, vilket betyder att Gud är en, men samtidigt tre. Man kan uttrycka det som att vi har en trinitarisk tro, vi tror på en enda Gud, som i sig är en gemenskap av tre – Fader, Son och Ande. Tron på en treenig Gud är en av grunderna i den kristna tron, trots att Bibeln bara antyder den och knappas kan sägas undervisa om den. Det är snarare en slutsats när man jämför olika bibelord – att så måste det ligga till!

Även om det är en grund i vår tro är det knappast något vi måste förstå. Hur kan man förstå något sådant? Vi skapar oss en massa olika bilder som kan hjälpa oss en bit, men som alltid leder fel på något sätt.

• Vatten kan uppenbara sig som is, vattenånga eller flytande vatten – men det är alltid vatten. Problemet är att det vid en viss tidpunkt möter oss i en av dessa former, det är antingen is, vatten eller ånga. Möter vi det i olika form samtidigt är det inte samma vatten.
• Havet, eller oceanerna – det kan vara Atlanten, Stilla havet eller Indiska oceanen. Olika hav, men de hänger ihop utan gräns. Men Treenighetens personer har sina specifika karaktärer som inte haven kommer i närheten av.
• En familj med tre familjemedlemmar. Men dessa är skilda individer som i fysisk mening är oberoende av varandra.
• En person med olika roller utåt, jag är t.ex. pappa, make och pastor. Men jag är ju endast en i mig själv, och har ingen gemenskap med mig själv. För att gemenskap ska uppstå krävs flera personer.

På det sättet kan vi hitta på nya bilder, som aldrig beskriver Gud helt, men som tillsammans för oss lite närmare treenighetens mysterium. Det kanske är som vi kan ana i söndagens evangelietext. Att lära känna Gud är en gåva från Kristus. Vi läser:

Vid den tiden sade Jesus: »Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn. Ja, fader, så har du bestämt. Allt har min fader anförtrott åt mig. Och ingen känner Sonen, utom Fadern, och ingen känner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.

Matt 11:25-27 (Bibel 2000)

Får jag ta en bild till. Den kristna församlingen kan vi möta i en gudstjänst eller annan samling där många möts tillsammans och lovsjunger Gud. Vi kan också möta församlingen i ett personligt och nära samtal, kanske med en pastor, präst eller diakon, eller vem som helst som vi har förtroende för. Nu har vi också lärt oss att vi kan möta församlingen på nätet, i en inspelad gudstjänst eller i ett zoommöte, eller kanske i en blogg. Det finns många invändningar mot den bilden också, men den kan hjälpa oss ytterligare ett stycke.

Nästa helg börjar vi fira gudstjänst igen, och jag lovar inga mer ”tankar inför helgen”. Ska jag förbereda predikan så vill jag fokusera det istället. Å andra sidan så kanske predikan och tankarna kan vävas ihop och befrukta varandra. Därför lovar jag inte heller att det inte blir fler ”tankar inför helgen”. Ärlighet och sunt förnuft! Ärlighet – att hålla det man lovar. Sunt förnuft – att inte lova något.

Guds frid!
/Tobbe