Denna söndag, jungfru Marie bebådelsedag, bryter fastans tema och inriktar sig istället på hur Jesus föddes till jorden genom att en ung flicka blev med barn på ett unikt sätt. Temat är: Guds mäktiga verk.

Många texter i Bibeln kan verka stötande för oss som läser dem i en helt annan kultur och tid. Texten om hur den unga Maria, kanske i 13-årsåldern, blev med barn är just en sådan. Vi läser:

I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: »Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.« Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: »Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.« Maria sade till ängeln: »Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.« Men ängeln svarade henne: »Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud.« Maria sade: »Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.« Och ängeln lämnade henne.

Luk 1:26-38 (Bibel 2000)

Det är inte bara Marias ålder som kan kännas problematisk. Först har vi det självklara – det kan ju inte vara möjligt! Vi vet ju idag, precis som man visste då, att det krävs två personer, en man och en kvinna, för att ett barn ska bli till. Ja, det var nog en än mer omöjlig tanke då, långt före donatorer och kloning. Vi lämnar den frågan – temat är ju ändå ”Guds mäktiga verk”, så vi får helt enkelt acceptera det som ängeln säger, ”ingenting är omöjligt för Gud”.

Det jag funderar på är – hade Maria något val? Gud har gett oss en fri vilja, men kunde hon säga nej till ängelns fråga, som ju inte är någon fråga utan ett påstående, ”Du skall bli havande”. Kunde hon ha funderat en stund och sedan sagt: ”Nej, jag känner mig inte tillräckligt mogen, kom tillbaka om några år eller gå till någon av mina grannar som har erfarenhet av att uppfostra barn och som är bättre lämpade att uppfostra Guds son.” Det hade inte varit unikt om hon sagt nej till Guds kallelse. Det gjorde Jeremia, Moses, och Jona, men Gud var envis och fick dem att utföra det som han uppmanat dem till.

Vad hade hänt om Maria sagt nej? Hade Gud tvingat på henne graviditeten och barnet? Hade frågan återkommit senare? Hade ängeln skickats till någon annan? Och om Maria kunde tacka nej så frågar man sig om hon var förstahandsvalet eller om någon eller några redan hade tackat nej? Det kan vi ju inte med säkerhet veta, men jag vet vad jag tror.

Jag tror att Maria var den enda som fick frågan. Jag tror att hon var rätt person utifrån flera aspekter. För det första så kom hon säkerligen från samhällets nedre skikt, vilket Gud verkar ha en förkärlek för. Hon hade också en släktmässig koppling till kung David genom sin blivande man Josef, och kanske även själv enligt vissa tolkningar av släktregistren. Den kopplingen var nödvändig för ängelns ord om Jesus.

En nyckel finns också i Marias inställning, som lyser igenom i de avslutande orden »Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.« Efter ängelns högtravande hälsningsfras »Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.« och orden om att hennes barn skulle bli en evig härskare så skulle väl vem som helst kunnat bli stolt och rent av mallig, men inget sådant syns hos Maria.

Här finns föredömet för oss. Hur ser vi oss själva i förhållande till Gud och den uppgift vi kan uppleva oss ha fått? Hur svarar vi när Gud vill kalla oss till något?

I morgon predikar jag i Vagnhärads kyrka över denna text. Om du lyssnar då kommer du säkert att känna igen mycket från denna text, kanske ordagrant i vissa delar.

Trevlig helg!

/Tobbe