Nu kommer ännu ett obegripligt(?) och härligt ord i kyrkoåret! Vad i all världen är kyndel?

Kyndel är ett gammalt svenskt ord som i princip betyder ljus, ungefär som engelskans candle. Det kommer av att man sedan länge firat en ljusfest denna dag. I vissa sammanhang välsignar man denna dag de ljus som skall användas under året.

Vad har då det för biblisk koppling? Jo, Jesus sa: ”Jag är världens ljus” (Joh 8:12) och huvudtexten denna dag är hur Jesusbarnet bärs fram i templet och välsignas. När vi välsignar ljus i kyrkan så är det alltså en symbolhandling för hur vi välsignar världens ljus, d.v.s. Jesus.

I dagens evangelietext möter vi förutom Jesusbarnet och hans föräldrar, Maria och Josef, två äldre personer i templet, Symeon och Hanna. Dessa båda hörde till en kategori som brukar omnämnas ”de stilla i landet”. Även Josef och Maria brukar räknas hit. Man kan säga att dessa var enkla och gudfruktiga personer som inte gjorde så mycket väsen av sig, och som varken var förmögna eller framstående eller var skriftlärda eller tillhörde någon profilerad religiös grupp, som fariséerna eller sadducéerna. Att de ändå får en framträdande roll i Nya testamentet och dessutom skildras mycket positivt tror jag bär en djup lärdom om vad som är viktigt inför Gud. Det är inte mänsklig framgång eller uppmärksamhet som har evighetsvärde, utan vårt förhållande till Gud, och det ligger på ett helt annat plan. Vi läser:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren – det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren – och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

I Jerusalem fanns en man vid namn Symeon, som var rättfärdig och from och som väntade på Israels tröst. Helig ande var över honom, och den heliga anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Messias. Ledd av Anden gick han till templet, och när föräldrarna kom in med barnet Jesus för att göra med honom som det är sed enligt lagen, tog han honom i famnen och prisade Gud och sade:

»Herre, nu låter du din tjänare gå hem, i frid, som du har lovat.
Ty mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk,
ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel.

«Hans far och mor förundrade sig över vad som sades om honom. Och Symeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: »Detta barn skall bli till fall eller upprättelse för många i Israel och till ett tecken som väcker strid – ja, också genom din egen själ skall det gå ett svärd – för att mångas innersta tankar skall komma i dagen.

«Där fanns också en kvinna med profetisk gåva, Hanna, Fanuels dotter, av Ashers stam. Hon var till åren kommen; som ung hade hon varit gift i sju år, sedan hade hon levt som änka och var nu åttiofyra år gammal. Hon vek aldrig från templet utan tjänade Gud dag och natt med fasta och bön. Just i den stunden kom hon fram, och hon tackade och prisade Gud och talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse.När de hade fullgjort allt som föreskrivs i Herrens lag återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen. Pojken växte och fylldes av styrka och vishet, och Guds välbehag var med honom.

Luk 2:22-40 (Bibel 2000)

/Tobbe