Nästan som en dagbok
Fredag kväll. En arbetsvecka går mot sitt slut. Mycket är gjort, annat återstår och en del kommer inte att bli gjort denna vecka heller.
Det här blir lite mer personligt än vanligt.
När jag tittar bakåt så ser jag att väldigt få dagligheter har blivit skrivna sedan vi gick in i fastan. Det skulle ju låta fromt och fint att säga att det beror på att jag tar det lite lugnare under fastetiden, men sanningen är att jag inte riktigt har hunnit. Jag tar igen det nu genom att skriva lite om hur en vecka som denna ser ut för min del. Det kanske blir lite väl personligt, men du måste inte läsa. För er i församlingarna kanske det ändå kan ge en liten inblick i mitt arbete.
Jag är alltså pastor i två församlingar; Trosalundskyrkan och Frikyrkan Tystberga. Till Tystberga-delen hör även en liten del som kassör åt Evangeliska Frikyrkans medarbetarförbund (EFKM). Sedan några månader jobbar jag också med att filma, redigera och publicera gudstjänster åt Tystbergabygdens församling (Svenska kyrkan). Tillsammans motsvarar det här ungefär en 80%-tjänst. På grund av pandemin så tänkte jag i höstas att det kunde vara läge att plugga lite, så denna termin tillkommer halvfartsstudier på THS/EHS som grädde på moset. Som ett litet bär ovanpå grädden finns ett ideellt engagemang i rådet och styrelsen i Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka Säby (EKiBS). Nu till veckan:
Måndag.
Förmiddagen ägnades åt studier och att påbörja en tolkningsuppgift om Mark 11:15-19. om hur Jesus rensar templet. Mycket spännande! Den texten har nog många gånger använts som argument mot försäljning i kyrkan, men den handlar helt säkert om något helt annat. På eftermiddagen besökte jag en äldre medlem i Tystberga och vi lyssnade på söndagens gudstjänst från Tystberga kyrka och den gudstjänst i Hjortensbergskyrkan som jag fick förtroende att predika i samma dag. Under dagen kom ett mejl från kommuniteten om att avtalet på Bjärka-Säby sagts upp. Kanske har du sett tidningen Dagens rapportering om det? Jag missade ett blixtinkallat möte på Zoom i de t ärendet, för kvällen var redan vikt åt styrelsemöte i Frikyrkan Tystberga.
Tisdag.
Under förmiddagen gick mycket tid till att be, tänka och skriva ned vad jag kände inför situationen på Bjärka. Att skriva av sig är ett bra sätt att bearbeta känslorna när man tänker en massa tankar åt olika håll, och man slits mellan besvikelse, ovisshet, sorg och faktiskt en nyfikenhet på vad som ändå ligger framför. På eftermiddagen hade jag och ordföranden i Trosalundskyrkan bokat in ett avstämningssamtal, vilket jag förberedde genom att gå igenom min arbetstid sista året. Jag registrerar min tid väldigt noga med hjälp av dator och telefon, det är nödvändigt för att jag ska kunna hålla koll på hur mycket jag arbetar för mina olika uppdragsgivare eftersom jag mest jobbar hemma och sällan viker hela dagar för samma uppdrag. På kvällen blev det ett par timmar med att läsa bibelkommentarer och skrivande för studiearbetet.
Onsdag.
Förmiddagen gick till studier och efter lunch blev det blandat mejlande, telefonsamtal, andakt och förberedelse för kvällen, då jag träffade Fifian och Gabriella i kyrkan. Där spelade vi in några sånger som jag kan använda på bloggen framöver. Jag är så imponerad av hur Fifian lyckas hitta svenska, kristna sånger av väldig varierande ålder, och sedan övar in dem så hon kan sjunga dem i gudstjänster eller att vi som nu kan filma. Innan jag satte mig i bilen kopplade jag upp mig på ett Zoom-möte med EKiBS där medlemmarna hade möjlighet att ställa frågor och dela sina tankar om läget och framtiden. Hemma kunde jag byta till datorn och fortsätta mötet. Så gott att ha varandra! Det är en gemensam erfarenhet både från församlingsliv och kommunitet.
Torsdag.
Arbetsdagen började med ännu ett Zoom-möte. Denna gång var det webinar med Pingst. Fick sedan ett väldigt tråkigt dödsbud. En bekant, god vän med medlemmar i församlingen, överlevde inte den stroke han drabbades av förra veckan. En familjefar i 50-årsåldern. På nytt ropar man till Gud – VARFÖR? Men det finns inget därför! Det bara är så som livet är. Man påminns om hur ömtåligt och skört vårt liv på jorden är. Så nästa Zoommöte, nu med EFKM-styrelsen där förbundets framtid diskuterades. Mina arbetsuppgifter som kassör har minskat, och vi avslutade därför den inhyrning av mig som varit några år nu, även om jag fortsätter som kassör med det som återstår. Överlag har jag som ambition att kunna avsluta de kassörs och revisorsuppdrag jag har. Jag vill kunna fokusera det som hör till min roll som pastor. En huvudsaklig arbetsuppgift på torsdagar har blivit att redigera den gudstjänst som ska ut på YouTube och bloggen på söndagen. Det tar sin tid, mycket beroende på att datorn inte riktigt orkar med det tunga jobb som videoredigering är. Egentligen skulle jag behöva skaffa en kraftigare dator för sådana uppgifter, men det kostar ju en slant som jag ännu inte förmått mig att prioritera. På kvällen gjorde jag paus i redigeringen för att vara med i ännu ett medlemsmöte med kommuniteten. Jag är glad att vår föreståndare Jonas vinnlägger sig om att medlemmarna ska få fråga och dela sina tankar i det läge som är. Redigeringsarbetet avslutades med att jag kunde starta renderingen (skapandet av färdig videofil) runt 01.15. Faktiskt ovanligt tidigt för att vara torsdag kväll.
Fredag
Sovmorgon, som det brukar bli på fredagar, men ett föredrag i tolkningsmetodik hanns med under förmiddagen. Allra först skickade jag dock över länken till den färdiga gudstjänsten till vännerna i Svenska kyrkan. Solveig brukar också jobba hemma på måndagar och fredagar, så idag kunde vi äta lunch ihop. Det är trevligt. Eftermiddagen började med att rapportera förra årets församlingsstatistik till Pingst. Som vanligt var jag ute sista dagen med det, trots att jag rapporterat till EFK och Equmeniakyrkan för flera veckor sedan. Fortsatte med att förnya kopplingen mellan medarbetarförbundets hemsida och Facebook. Ett sedan länge återkommande felmeddelande torde därmed (förhoppningsvis) vara undanröjt. Efter några mejl var det dags att skicka veckans sms om vad som händer i respektive församling. Det är märkligt hur dessa numera enbart består av länkar till olika sajter på nätet. Till slut var det dags att börja med ”dagligheter” till bloggen, som nu är nästan klara.
Reflektion
Ibland känns det som att man inte har hunnit göra något under veckan – eller under en dag. Därför kan det vara nyttigt att gå igenom den och se vad som gjorts, tacka Gud för det som varit positivt och be över det som känns jobbigt. Mycket har blivit gjort denna vecka, en del återstår och annat får vänta till senare. Tankar inför helgen får bli i morgon, jag hoppas de hinns med. Några timmars styrelsemöte med kommuniteten är inplanerade sedan länge, och på söndag är filmande av sångkör inplanerat i Tystberga kyrka. Studierna behöver sitt, för tolkningsövningen ska lämnas in på måndag. Jag hade hoppats kunna skriva ett månadsbrev för Tystberga och arbeta lite med Trosalundskyrkans hemsida, men det får vänta till nästa vecka, liksom att gå igenom Frikyrkan Tystbergas resultat för 2020 för att kunna börja med en årsredovisning.
Det var en vecka med både planerade aktiviteter och sådant som blev påkallat av omständigheter, så som livet oftast är. Som gammalt skyddsombud ser jag ju att något behöver göras för att få till såväl dygns- som veckovila, men det är svårt med flera arbetsgivare, studier och ideellt arbete. Jag är dock tacksam att kunna jobba med det jag gör, samtidigt som jag kan studera.
Tack Gud för det!
/Tobbe
Kommentarer
Nästan som en dagbok — Inga kommentarer
HTML tags allowed in your comment: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>