Temat denna söndag är ”Änglarna”, men det är en annan aspekt av dagens evangelietext jag vill fokusera.
Vad innebär det att ”sitta under fikonträdet”?

Låt oss ta en titt på texten i Johannesevangeliet. Strax innan detta avsnitt har Jesus kallat sin lärjunge Filippos, som i sin tur hämtat sin vän Natanael för att presentera honom för Jesus från Nasaret. Natanael verkar först skeptisk och utbrister »Kan det komma något gott från Nasaret?« – Men han följer med.

⁴⁷Jesus såg Natanael komma och sade om honom: »Där är en sann israelit, en som är utan svek.« ⁴⁸Natanael frågade: »Hur kan du känna mig?« Jesus svarade: »Innan Filippos ropade på dig såg jag dig under fikonträdet.« ⁴⁹Natanael svarade: »Rabbi, du är Guds son, du är Israels konung.« ⁵⁰Då sade Jesus till honom: »Du tror därför att jag sade att jag såg dig under fikonträdet. Större ting skall du få se.« ⁵¹Och han sade: »Sannerligen, jag säger er: ni skall få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen.«

Joh 1:47-51

Jesus verkar känna Natanael redan innan de möts, men han säger inget om skepsisen som Natanael nyss gett luft till. Istället säger Jesus det märkliga ”Jag såg dig under fikonträdet”, vilket undanröjer all tveksamhet från Natanaels sida. Vad var det som hände?

Att sitta under fikonträdet är en metafor, en bild för att umgås med Guds ord, som att dra sig undan, sätta sig i skuggan under ett fikonträd så att man kan sitta länge och läsa. Om det var en vana Natanael hade så umgicks han ju nära med Gud, och eftersom Jesus stod nära Gud, ja vi tror ju faktiskt att Jesus är en person i den treeniga gudomen, tillsammans med Fadern, skaparen och Anden, livgivaren. I så fall kände de ju redan varandra och ingen ytterligare presentation behövdes.

Änglarna då? Är de kanske en bild på den nära gemenskapen och den öppna tvåvägskommunikationen med Gud? Jag tycker den gammeltestamentliga texten för dagen går i den riktningen.

¹⁰Jakob lämnade Beer Sheva och tog vägen mot Harran. ¹¹Han kom fram till en plats där han stannade för natten, eftersom solen hade gått ner. Han tog en av stenarna på platsen för att ha den vid huvudgärden. Sedan lade han sig att sova där.
¹²I drömmen såg han en trappa som ledde från jorden ända upp till himlen, och Guds änglar gick upp och ner för den. ¹³Och Herren stod framför honom och sade: »Jag är Herren, din fader Abrahams Gud och Isaks Gud. Marken som du ligger på skall jag ge åt dig och dina ättlingar. ¹⁴De skall bli som stoftkornen på jorden, och du skall utbreda dig åt väster och öster, åt norr och söder, och alla folk på jorden skall önska sig den välsignelse som du och dina ättlingar har fått. ¹⁵Och jag skall vara med dig och skydda dig vart du än går; jag skall föra dig tillbaka till detta land. Jag kommer inte att överge dig, jag skall fullgöra det som jag har lovat dig.«
¹⁶Jakob vaknade upp ur sömnen. »Sannerligen«, sade han, »Herren är på denna plats, och jag visste det inte!« ¹⁷Och han greps av bävan och sade: »Detta är en plats som väcker bävan, det måste vara Guds boning, här är himlens port.«

1 Mos 28:10-17

Att dra sig undan och ge Guds ord odelat fokus är ett sätt att sätta upp himlastegen så det blir fri passage för Guds budbärare så att vår kommunikation med Gud öppnas.

---

Nu på söndag 4/10 har vi ingen gudstjänst i Frikyrkan Tystberga. Vi ser fram mot följande söndag då vi firar ekumenisk tacksägelsegudstjänst i Missionskyrkan.

I Trosalundskyrkan har vi ”Gudstjänst för nybörjare” kl 11 den 4 oktober. Vi fortsätter att tala om hur och varför vi firar gudstjänst, denna gång med fokus på nattvarden – och vi har också nattvardsfirande. Man kan delta på plats eller via denna zoom-länk.