Eftersom vi närmar oss fastan så kan det ju passa att fortsätt gårdagens tema om att etablera goda vanor.

I går nämnde jag ”Don´t break the chain”-metoden för skapa eller hålla fast vid en daglig vana. Ett annat sätt är att inrätta sitt liv så att man är tvungen att följa vanan. För många är t.ex. att skaffa hund ett bra sätt att få daglig motion. Man kan också involvera andra, som t.ex. att bestämma med någon att vi ska ta en promenad tillsammans en viss tid varje dag.

Klosterlivet bygger mycket på att ha gemensamma vanor vid bestämda tider. Mest tydligt blir det kanske vid tidebönerna, när man möts i kapellet för att be tillsammans flera gånger per dag vid fastställda tider. För egen del kämpade jag under många år med att få till en stund av daglig bön och bibelläsning på egen hand, och det som till slut blev avgörande var när jag gick med i Ekumeniska kommuniteten och gav det löfte som alla medlemmar ger. En av delarna i löftet är att be en tidebön varje dag. Genom att vi är många som gett ett löfte inför varandra så blir vi också ansvariga inför varandra, även om man inte redovisar något om hur det går för andra medlemmar. Jag är inte med därför att jag kan följa löftet om den vanan, utan därför att löftet hjälper mig till den vanan. Det här för in tanken på begreppet regel, men det kan vi fortsätta med i morgon.

Hur gör du för att hålla fast vid goda vanor?

/Tobbe